En svan startar
långsamt
sin jetmotor
piskar vattenytan
med starka vingar
himlen är en
tom, grå kristallkula / spegel av mjölk
något sjunkande med denna sommar
läckande
våldsamt
världarna rasar in i
varandra
som rasande bränningar
mitt sandslott smälter,
som Hendrix sjöng
fäder skrynklas ihop, gamla träd
faller långsamt
vinden rycker av
stora grenar
kastar dem många meter
en vän försvinner
in i psykos, en annan värld
och jag vaknar mitt i nätterna
äcklas av min hjärna,
dessfebriga flyktplaner
från sig själv
andra vänner pressar
nya människor ur sina kroppar
jag lyfter dem
kysser dem
frågar mig
om jag
en dag
kommer ha ett barn
Lämna ett svar